Från en artikel i Washington Post, där läsarna uppmanades att berätta för yngre generationer hur mycket svårare de hade det på "den gamla goda tiden". En variant på Monty Python-sketchen "The Four Yorkshiremen" från "The Secret Policeman's Ball" från 1979:

På tredje plats:

"På min tid hade vi inte råd att köpa skor så vi fick gå barfota. På vintern fick vi linda våra fötter med ståltråd för att tvingas fortsätta gå."

På andra plats:

"På min tid hade vi vare sig MTV, inlines eller några sådana grejer. Nej, det var 45-varvare och gamla hederliga rullskridskor med stålhjul, och 45-varvarna hoppade alltid så för att få dem att spelas ordentligt fick vi tynga ner nålen med små 100-gramsvikter, som vi aldrig hade några av hemma eftersom vi fick för lite bidrag, så vi brukade använda våra justeringsverktyg till rullskridskorna istället och vi glömde alltid bort att de var fasttejpade vid skivspelarens arm så att vi inte kunde justera våra rullskridskor, vilket egentligen inte spelade så stor roll eftersom metallhjulen skulle ta livet av dig ifall du råkade åka på minsta lilla sten, och på den tiden fanns det ordentliga småstenar på vägarna, inte som det är idag."

...och vinnaren:

"På min tid hade vi inga stenar. Vi fick gå ner till bäcken och tvätta våra kläder genom att banka dem med huvudet."

Hedersomnämnanden:

"På min tid hade vi inga katter eller hundar. Allt jag hade var Silverhingsten, min älskade lilla pappersklämma."

"På min tid var inställningen till saker och ting annorlunda. Till exempel så tyckte inte kvinnorna om sex. Ja, det var i alla fall vad de sa åt mig."

"När jag var i din ålder hade vi inte låtsashundbajs. Vi hade bara riktigt hundbajs och ingen tyckte att det var ett dugg roligt."

"På 70-talet hade vi ingen rymdkapsel att vara upphetsade över. Vi fick nöja oss med folk som gick omkring på månen."

"På min tid hade vi inga dagar. Det fanns bara arbetstid, tid för bön, och tid för att sova. Sheriffen brukade gå runt och tala om för alla när det var dags att byta."

"På min tid kunde folk bara drömma om att lifta med en komet."

"På min tid hade vi inte speciella restauranger som serverade hälsomat. Varje dag åt vi mängder av lätt igenkännbara djurdelar, tillsammans med potatis dränkt i fett från samma djur. Och vi är alla starka som AAGGKK-GAAK. Urrk. Duns."

"På min tid hade vi inga miniräknare. Vi fick räkna addition på fingrarna, och när vi skulle räkna subtraktion var vi tvungna att amputera en del av fingrarna."

"På min tid fick vi aldrig höra den där smått utskällande rösten som sa "Dörrarna stängs". Vi gick på tåget, dörrarna stängdes, och om din hand stack ut skrapades den mot tunnelväggen hela vägen till Silver Spring-stationen och var en blodig stump vid ankomsten. Fast tågbiljetten kostade bara en dollar."

"På min tid hade vi inget vatten. Vi var tvungna att själva slå ihop väte- och syreatomer."

"På min tid hade vi inte Astrid Lindgren. Nej, vänta. Jo, det hade vi."

"Barn av idag tror att världen kretsar kring dem. På min tid kretsade solen runt jorden och jorden satt fast på ryggen på en jättesköldpadda."

"På min tid bar vi byxorna uppdragna ända till armhålorna. Vansinnigt obekvämt, men vi såg eleganta ut."

"På min tid var inte "60 minutes" bara en bunt gråhåriga liberala 80-åriga män. Det var en bunt gråhåriga liberala 40-åriga män."

"På min tid hade vi inte virtual reality. Om en enögd barbarisk krigare jagade dig med en yxa var du tvungen att hoppas att du kunde springa ifrån honom."